Det var en gång ett gäng med vänner som hade semester. De for iväg i fyra fullpackade bilar och det bar av till en plats långt långt borta. De reste över höga berg och djupa dalar för att komma fram till..
Åre!
En RIKTIGT rolig vecka med RIKTIGT bra vänner!
Vi har bland annat:
- åkt bil i mååånga timmar
- cyklat downhill (livsfarligt)
- varit på Åres vårdcentral
- tittat på fina vyer x1000
- badat i Ullån x3
- ätit Åre Glass x3
- kört forsränning
- träffat Loa Falkman x2
- vandrat uppför Åreskutan
- tittat på fina vattenfall
- skrattat och umgåtts
Att cykla downhill har jag längtat efter med skräckblandad förtjusning sen i våras när den här resan började planeras. Ju närmare avfärd vi kom, desto mer skräck och mindre förtjusning rymdes i mig. Och det stämde väl ganska bra in på självaste dagen när vi cyklade. Hela huset vaknade tidigt och åt en rejäl frukost. Vi tog bilarna in till Åre och gick in i cykelbutiken. Det kändes rätt coolt. Och det fortsatte att kännas coolt när man drog på sig det ena skyddsplagget efter det andra. Vi såg ut som muskelberg allihopa. Utdelning av cyklar. Next thing to do: cykla upp till liftarna. Ovanan vid enbart handbroms var nog mest ett problem för oss tjejer. Det var klurigt att cykla på ren asfaltsväg.. (Hur skulle det gå nerför en brant backe?!?!...) Efter en låång uppförsbacke kom vi upp till liftarna. Att åka stolslift utan tunga skidpjäxor var nice! Väl uppe slog det mig ordentligt att jag på egen hand verkligen skulle ta mig ner för det fjället. Vad hände med instruktioner?! Vi skulle valt att ha med en guide eller nått..
Jag ville ha barnbacke, det fanns det inte. Även det enklaste spåret såg svårt nog ut första åket ner. Det var det. Efter den första skarpa 180 graders svängen tvekade jag på om jag skulle kunna ta mig levande ner för hela backen. Det gjorde jag. Det krävdes bara några få skräcktårar, en dos frustration och mycket vilja! Andra åket gick bättre, det var skönt! Men jag står nog fast vid att liften var det bästa. Det är kul att ha testat downhill, för tro mig; det var "once in a lifetime"! Aldrig mer!;)
En annan go utmaning var att ta sig upp för Åreskutan. Det passade mig bättre,
inte riktigt lika mycket fart i det! :) Vi vandrade från vårat hus hela vägen upp till toppen,
riktigt häftiga vyer under vandringens gång! :) Solen gjorde sitt och värmen var ett faktum. När
vi kom fram till vatten var det nödvändigt att doppa ner huvudet för att kyla ner sig. Även snön på bergen kylde skönt. Leden var svart och bitvis lite tuff. Men med hjälp av Spotify spelande
joik från Jon Henrik kunde vi njuta av vandringen till toppen!:-)
Vissa valde att åka lift ner, andra tog sig ner på egen kraft. Bra gjort!!:)
Veckan sista äventyrshappening var RAFTING, alltså forsränning. Det var kul! På säkerhetsintroduktionen lät det som att minst hälten av oss skulle ramla och få kämpa rejält
för att ta oss tillbaka.. Guiden på min båt lovade att rädda mig oavsett vad. Men riktigt så spännande blev det inte;) Vi var i vattnet några gånger och välte med båten, när vi övade på kommandon.
På mitten av turen stannade vi till för att äta mat och bada i en fors. Det var en go dag! :)
Förutom lite downhill-skador bjöd Åre på en riktig t.o.p.p.e.n.v.e.c.k.a!
Så det får bli dagens tips, samla ihop ett gäng sköna människor och gör något kul!:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar